Kläder, kiss, kommunikation och retorisk ironi

Jag har en kissklänning. Alltså en svart tajt klänning med hårdrocksbandet Kiss logga tryckt över hela klänningen. Jag kunde inte låta bli att köpa den. Den påminner mig om min tonårstid och jag tyckte den var så rolig. 

Jag har även en batman-top. 

En flirt med sina ”mörka sidor”
De här plaggen har jag inte på mig för att bli tagen på allvar i hårdrockssammanhang eller bland serietidningsnördar. Det finns ett visst mått av ironi i de klädvalen. Känner man mig så förstår man det. Det är lite på kul. En flirt med sådant som finns i mig men inte något som identifierar hela mitt jag. 

Ironi i kommunikation – en svår balansgång
Kläder kommunicerar, det är ingen hemlighet. Men när det kommer till ironi kan det va lika svårt att förmedla med kläder som i skrift. Det kräver en större förståelse för kontexten, för dig som talare. Det kanske inte blir ett lyckat intryck om du framstår som en hårdrocksbrud istället för, ja, vad vet jag, en kvinna med självdistans och humor kanske.

Vilken retorik väljer du: säkerhet eller ironi?
Så, var försiktig med ironiska kläder. Eller, ja egentligen vill jag inte ge det rådet, försiktighet är inte riktigt min grej. Men var medveten om vad de kan innebära och om du är villig att ta risken. Vad händer om dina lyssnare inte förstår ironin? Tappar du hela ditt förtroende då? Du välja själv om du vågar risken eller tar en säkrare väg utan Kiss. 

Hur tänker du om att klä dig ironiskt, personligt, vågat inför dina lyssnare? 

Kommentera

Stäng meny