9 retorikmissar från Vd-jättar

Häromveckan läste jag den här artikeln som listat 9 grodor från ett gäng mäktiga VD:ar. Vissa av dem är bara komiska, andra upprörande. Samtliga har bett om ursäkt efteråt men frågan är om det alltid kan rädda en ordmiss som redan fått många, många människor att tänka negativt om VD:n och varumärket? 

Tafatt och mekanisk ursäkt
Exemplet med ”pastachefen”, Barillas VD tycker jag är det dummaste. Han har så tydligt avslöjat sina åsikter när han sa att han inte vill ha ”gay people” i sina annonser. Dessutom står han upp för sin åsikt genom att säga att om man inte håller med honom kan man ”eat another brand”. Dagen efter säger han att han inte alls har sådana åsikter. Den ursäkten blir bara tafatt och mekanisk och inte särskilt trovärdig. 

Smart ursäkt – alla vinner(?)
Bättre då att göra som Abercrombie & Fitch. De hamnade i blåsväder för att de inte hade storlekarna XL och XXL och deras förklaring var: 

”Candidly, we go after the cool kids. We go after the attractive all-American kid with a great attitude and a lot of friends. A lot of people don’t belong, and they can’t belong. Are we exclusionary? Absolutely.”

Det här tycker jag är både hemskt och komiskt. Det är så brutalt ärligt. Jag tänker mig att VD:n själv kände sig nöjd med uttalandet. Stolt över att vara rak och ärlig och transparent med hur de ser på sin marknad och sin målgrupp. Sen kom reaktionerna. Namnlistor och påtryckningar fick ledningen att bjuda in några tonåringar och de tog fram en kollektion i större storlekar. 

De bad förstås om ursäkt och till skillnad från Barilla så finns det ett erkännande i Abercrombie & Fitchs ursäkt. De ber om ursäkt till de människor som känt sig kränkta av tidigare uttalanden och påpekar att dessa står i direkt motsats till de värderingar de antagit sedan dess. 

Bra jobbat, minst sagt. Marknaden nöjd och VD:n hittade ett helt nytt kundsegment, tonåringar som passar i större storlekar. Han måste varit grymt nöjd efter detta. 

Snälla VD:n låter alla vara med
Jag kan dock inte låta bli att tänka på ironin och kanske det något tragiska i det hela. Här har vi en klädkedja som har som affärsidé att vara exkluderande och bara för ”the cool kids”. Istället för att vända den kedjan ryggen och hitta en med schysstare syn på kidsen så ställer sig kidsen upp och ropar ”vi vill också vara med i er coola klubb! Snälla!”. Därmed ger de VD:n och hela företaget ett gyllene tillfälle att putsa sin varumärkesimage och bli de ”snälla” som låter alla vara med, oavsett storlek. Men i grund och botten var den vändningen bara ytterligare ett sätt att tjäna pengar. En del av mig hade önskat att tonåringarna sett igenom det och köpt sina kläder någon annanstans. 

Retoriktips för ursäkter kommer
Efter att ha skrivit ner denna spontana analys inser jag att jag måste återkomma i ämnet om hur man ber om ursäkt och även förstå varför vissa uttalanden blir så fel. Retoriktips på det kommer senare alltså! 

Kommentera

Stäng meny